Idag när jag var iväg i stallet så tänkte jag sticka ut och springa. Det gick sådär kan jag säga. Kattungarna i stallet följde med mig hela tiden och mjauade (jag vet att det heter jamar) på mig och det lät så sorgset så jag var tvungen att vända om, haha. De orkar ju inte riktigt med mitt tempo och då hade de blivit fast ute i skogen. Det fixar
jag inte! Så det blev bara en 1 km.

Katterna fick lite motion i allafall!

Såhär såg förresten backen ut som vi sprang i i fredags. Tufft var det...

Här hade jag dock kommit mer än halvvägs. Men med rätt mycket mer kvar, haha.